''Sluta skämmas''

...............
Så mycket man inte alltid är nöjd med sig själv,  hur man beter sig eller hur man ser ut.. Det finns mycket jag vill ändra med mig själv och mitt liv men när jag har försökt har det inte alltid blivit bättre bara för det.
Jag är den jag är, varför kan du inte förstå mig, varför kan du inte ens försöka.
Vad gör att du aldrig varit stolt över mig? Eller har du det, har du någonsin sett på mig och varit euforiskt lycklig och stolt?
 
Jag gör fantastiska saker hela tiden men du ser dem aldrig. Du är bara borta nu, finns nästan inte, inte här i fysisk form med närvarande sinnen. Vad ska jag göra då? Finns det något jag kan göra rätt? Eller räcker jag bara inte längre? Jag förstår inte.
Varför kan vi inte prata så vi förstår varandras ord någon gång, vi pratar olika språk med olika ord och olika dialekter.
Ett helt eget språk med olika värderingar och aldrig på samma sida. Förut för evigheter men ändå inte så länge sen trodde jag att vi var nära att vi hade en relation. Att vi kunde prata och ha roligt tillsammans. Men nu vågar jag inte prata med dig om saker, jag vågar inte säga att du har fel eller att det du säger gör ont för att det känns som att jag skulle förlora dig om jag sa det. Jag får inte ha rätt i våra diskussioner för att såna som ni skall och har alltid vetat bäst.
 
Jag vet att du ändå försöker, men ändå sätts jag sist. Jag är liksom fångad emellan och det gör ont. Är det bara att ingen av oss vågar längre.
 
Om jag gifte mig, skulle du komma?
Om jag vann en Oscar, skulle du vara stolt?
Om jag hade en konstutställning, skulle du säga att du skulle köpa den första tavlan och hänga den i vardagsrummet?
 
Om du läste det här, skulle du förstå mig?
 
''Love can be grief.''
         ''.....
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0