Såå, ja! Här är jag då...Lilla ganska osminkade flickan som brydde hela sitt lilla hjärtan om vad folk tyckte och tänkte! .......Tja, men Hon finns inte mer, eller jo. Hon finns liksom här inne *gör Tarzan-kommandot och slår mig menande på bröstkorgen!* och ler, för hon mår inte dåligt över samma saker mer, hon har tagit sig någonstans genom att inte bry sig ett piss i vad andra tycker. Hon har blivit verkligare och mer levande än någonsin förut.

 

Det var inge fel på den flickan på fotot, hon bara växte och blev mer fri i sig själv, tappade mycket på vägen, kontakt med goda vänner och kanske tillit till både sig själv och andra. Hon klippte håret, tog tag i sina passioner *vissa passioner mer bokstavligt änandra;)*, kom ut som en pride-späckad fjäril ur en garderobs puppa och bara hoppades på att hon ändå hade sin plats och bemöttas på samma sätt, men ändå inte.

 

Hon rushar inte efter att växa upp eller slits lika mycket mellan saker - det gav henna bara magvärk!

Om jag gör detta om några år med en bild från en dag/nu/igår/imorgon hoppas jag att jag bara blivit mer awesome än förut!! :D

 

Ciaousu~~ Darlings.

 

P.s

Konstigt många läsare som poppade upp efter vampyr inlägget, såldes det biljetter till min galenskap, är ni omedvetet intresserade eller var det någon vampyr Kommitté som ville höra mina åsikter???XD Förvirrade lilla jag.